Tankar

Ibland när jag träffar friska barn, ser andra barn i parken så blir jag så fruktansvärt ledsen, som om något brister inom mig. Jag känner en bitterhet över mitt sjuka barn, över det sjuka, över det annorlunda. Det kommer jag nog alltid göra till viss del, vara ledsen över det som inte blev, sörja det jobbiga vi fick, den tuffa resan vi går igenom. Jag blir ledsen över att inte veta om jag också kommer kunna leka och springa och jaga Noel på samma sätt som andra gör med sina barn. Kommer vi kunna skoja, baka kakor tillsammans? Kommer han förstå? Kommer han bli frisk?

Men, när jag ser honom ligga och leka, skratta, rulla runt och prata en massa. Då smälter mitt hjärta, och inget annat spelar någon roll. Alla älskar vi våra barn obeskrivligt mycket, men med Noel är det så speciellt, han kämpar så mycket, och att få se honom skratta, leka i sitt babygym och vara nöjd, det gör mig så otroligt lycklig. Det viktigaste är ju faktiskt att vi mår bra och kan le åt livet. Om ni bara visste hur fantastisk han är. Vilka framsteg han gör. Han må vara otroligt unik, men på så många vackra sätt.

Om jag kunde skulle jag önska bort allt sjukt, allt annorlunda, allt knas….men vilken son skulle jag ha då? Skulle jag verkligen ha min Noel då? Det fanns en mening med Noel, det finns en mening med att det är som det är.

Idag är jag stark, idag är jag lycklig. Idag lever jag i nuet, imorgon är framtid, idag är idag.

Så länge vi kan le till livet, vara lyckliga tillsammans, då löser sig resten…

blogstats trackingpixel

7 reaktion på “Tankar

  1. Du skriver så fint Carolina, och sätter ofta ord på mina tankar. Precis som du känner jag ofta – när jag ser pigga, glada, friska barn som springer och pratar… Vi har ju vår fina Ludvig – och vår fina M. Jag är så glad för att vi har dem – och att de har varandra! … men ibland så blir det så påtagligt att något är ”fel” med Ludvig, jag menar – de är tvillingar – det skiljer 2 minuter mellan hur gamla de är… men ändå skiljer det ju så mycket mer. Ett exempel är att Moa bubblar på med massa ord och Ludvig inte pratar alls. Det gör ont ibland… Det var en annan ”knasmamma” som en gång sa att hon förstod att det blev extra påtagligt hemma hos oss eftersom vi har ”måttstocken från ickeknasvärlden” i form av Moa… Om du orkar och vill kan du läsa här: http://luttradmamma.blogg.se/2010/june/glad-ledsen.html

  2. Jag undra om jag får fråga en sak som jag funderat på och hoppas att du inte tar illa upp……Noels ögon ser alltid lite ”speciella” ut på bilderna. Har han bara en ovanligt djup blick eller är hans ögon påverkade av hans syndrom?

  3. Carolina, jag förstår dig och det är tillåtet att tänka så. Jag hoppas att du också vet i ditt hjärta hur otroligt många vi är som tycker så himla mycket om Noel. Utan att ha träffat honom. Vi ”ser” genom dina texter och bilder hur unik och Otrolig din (er!) pojke är. Det är ganska otroligt att som främling tycka och känna så om en annan människa. Jag kommer nog aldrig glömma Noel.

    Kramar, Rosita

  4. Hej fina! Mysigt det var att ses förut :) Du, eller ni tre rättare sagt är fantastiska, ni inspirerar så många med er kärlek och er enorma styrka! Jag är så glad och stolt över att få vara en del av familjen! Ses på onsdag! kram

  5. Förstår precis vad du menar.. sorgen gör sig påmind imellanåt och det är faktiskt helt ok.
    så kommer det vara resten av våra barns liv.
    Man får va tacksam för upplevelsen och hur den gör oss starkare, ger oss nya värderingar och lär oss uppskatta dem små sakerna i livet på ett helt annat sätt.
    Hur tufft det är att leva på sjukhus och få ett barn som är sjukt kan man nog aldrig riktigt förstå förän man upplevt det själv. Hoppas ni har det toppenbra i Dalarna iaf :-)
    Om du inte redan läst den så kan jag tipsa dig om ”Välkommen till Holland” . Den är klockren! (sitter i korridoren på dagavdelningen.. annars googla!)
    Kram från en medsyster i norrköping

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>