Förmiddag

Denna vecka jobbar Ted dag, vilket innebär att han är hemma runt 15. Så jag och Noel får försöka underhålla oss på bästa sätt ändå. Idag så träffade vi Noels minsta kusin Texas och hans mamma på stan för en fika. Vi gick hemmifrån redan vid halv tio och var inte tillbaka igen fören runt halv ett. Det gick toppen att ta med skroten på café idag och han roade sig rätt bra i vagnen med. Det är verkligen stor skillnad nu mot var det var för några månader sen när han vägrade att åka vagn alls. Dessutom så är väl jag mer trygg i mig och Noel nu än vad vi var då, jag bryr mig inte om folk ser när vi matar i knappen eller om människor ställer frågor, det bekommer mig liksom inte på samma sätt nu som förut, och jag antar att man måste känna sig bekväm i något innan man kan göra det ”in public”. Hur fånigt det än låter, men det är ju inte alltid det känns bra att amma öppet heller, fast att barnet är hungrigt, och lite så är det kanske med knappen också, det känns inte alltid okej att folk har möjlighet att stirra och fundera.

Hur som helst så var det en bra dag att vara ute på, eller iväg. Lagom molnigt och svalt. Alltså perfekt för Noel, inte för ljust och inte för varmt. Han trivdes som fisken i vattnet med att vara ute och satt och skrattade mest hela tiden. Han sov dock bara 20-30 min i vagnen så nu jag nattade honom här hemma för en stund sen igen..viktigt med dom där 2 timmarna på dagen märker vi. Annars blir det verkligen supergnälligt på kvällen och risk för att han somnar alldeles för tidigt med konsekvensen att det blir morgon alldeles för tidigt dagen därpå.

Skönt var det i alla fall att komma iväg några timmar och inte bara sitta hemma och uggla, vi har som sagt inte alltid kunnat bara ta oss iväg med Noel, som dom flesta av er säkert vet. Han har varit för sjuk eller haft för stor infektionskänslighet osv, och sedan har han inte alltid roats av att åka vagn eller gå iväg, han har känt sig tryggast hemma och då har vi stannat hemma. Så för vår del är det verkligen jätteroligt med framsteg som dessa. Man måste ju ha i åtanke att vissa saker inte kommer naturligt för Noel, 7-8 månader av hans liv spenderades mellan 4 väggar på sjukhuset, så han har stora behov av trygghet och rutiner även hemma.

Nu ska jag dock göra något mindre roligt och börja ta tag i vår vårdbidragsansökan…synd att man inte bara kan ta upp alla framsteg Noel gör där, utan att det är precis tvärtom, väga orden tyngst på det han inte kan osv! Bläää….

blogstats trackingpixel

En reaktion på “Förmiddag

  1. Han är så fin er Noel! Hittade din blogg idag och har sträckläst hela kvällen! All lycka önskar jag er alla i familjen! Kram Lina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>