Krånglig mage

Vi har länge ”sluppit” de flesta besvären man kan få till följd av Analatresi, men så har turen liksom vänt för Noels del och magen krånglar mer än någonsin. Vi har inte bytt kosten eller ändrat på något specifikt, utan det har liksom bara börjat krångla från ingenstans. Han är konstant förstoppad nu mer och kan inte alls bajsa något själv. Resulaxet (lavemang) vi ger hjälper honom knappt att bajsa, och lactulosen som ska göra avföringen mjukare och lättare att få ut känns helt meningslös. I förrgår försökte vi med allt, vi fick ge 3 resulax, sondera med det grövsta stiftet men inget fungerade. Enda resultatet blev en hysterisk kille som blödde i rumpan och som grät sig själv till söms i min famn medan mina tårar också strömmade längs kinderna. Jag hatar verkligen att se honom ha så ont och så jobbigt. Det var längesedan vi grät tillsammans jag och Noel, och jag hade lite förträngt känslan av maktlöshet när ens barn mår dåligt och man inte kan göra något för att hjälpa.

Han kunde bajsa lite grann men bara hårt bajs, alltså stod det massor kvar i tarmen. Han slocknade som sagt vid 18 av ren utmattning efter över 1,5 timmes bajsförsök. Vi ville inte göra det värre för honom och väcka honom och fortsätta ge lavemang osv. Det i sin tur resulterade i en ledsam natt med liten kille som hade jätteont i magen. Vid 4 så illskrek han och föröskte bajsa själv, vilket inte gick och vi gav lavemang igen. Då kunde han äntligen tömma en del av det som stod kvar i tarmen och somnade om efter en timmes ledsamhet.

Så igår satt jag i telefon med tarmterapin på ALB, något frustrerad och ännu mer ledsen. Idag ska jag och Noel gå och hämta ut Movicol på apoteket och senare Klyx att ha hemma ifall det blir stopp och inget av det vi har nu hjälper. Noels ska nu börja med en halv påse Movicol/dag så får vi se om det blir bättre. Just nu känner jag att så länge han slipper ha ont och må dåligt är jag beredd att prova vad som helst!

Det värsta av allt är ju att det är jag eller vi föräldrar som är dom elaka. Noel är jätteöm i rumpan nu och varje gång jag ska ge lavemang nu så gallskriker han och försöker ”fly”. Det blir alltså ett måste att hålla fast honom trots skrik och tårar. Det hjälper heller inte alltid att bara hålla fast, han spänner sig så mycket och tycker det är så jobbigt att det knappt går att få in lavemanget i rumpan, än mindre att spruta in vätskan. Det är hemskt rent ut sagt och fruktansvärt jobbigt. Nu blir det att ge resulax morgon och kväll om inte Movicolen gör att det bara krävs att bajsa en gång. Men nu ska vi alltså stå ut med denna procedur två gånger om dagen…Känner mig fruktansvärt elak och hemskt. Inte riktigt som någon hjältemamma direkt. Jag vet att det är för hans skull, men det hjälper liksom inte när krokodiltårarna sprutar och det smärtar i hjärtat!

blogstats trackingpixel

2 reaktion på “Krånglig mage

  1. Min son är förvisso inte född med analatresi, men har sedan han var ca 6 månader haft jättemycket problem med magen. Han blev så förstoppad att vi blev inlagda på sjukhus för att få ordning på det hela, innan dess så gav vi honom laktulos/laktipex, vilket enbart gjorde honom gasig i magen. Men när vi väl fick movicol har det fungerat så otroligt bra för honom! VI har behövt gett klyx någon enstaka gång sedan vi började (typ 1,5 år sedan) och jag har hört många som upplevt en stor skillnad sedan de börjat gett sitt barn movicol. Hoppas ni har tur och får ordning på magen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>