04.02

Då var det tydligen morgon i Noels värld! Fast långt ifrån morgon i vår. Anledningen till detta var att han sov middag alldeles för kort tid igår och istället slocknade vid 18. Visserligen hade han ju sovit 10 timmar i sträck, bortsett från vissa problem med den där förbannade grimman, men det är liksom ändå inte morgon vid 04. Så vi gjorde några desperata, frustrerade försök att få honom att somna om, men halv sex gav vi upp och gick ut och lekte istället. Tog Noel fram till 8 sen gav jag upp och bytte med Ted. På det viset är det väldigt tacksamt med de veckor Ted arbetar kväll, man kan hjälpas åt på morgonen om det varit en jobbig natt. Att han jobbar skift har verkligen sina fördelar och nackdelar.

Han var trött hela morgonen och dagen har varit ganska gnällig. Han sov 1,5 timme mellan 11-12.30 vilket är alldeles för tidigt, så nu sitter jag här och har en sovande tiger bredvid mig! Får se hur natten blir, oftast brukar han sova ikapp sig under nätterna och ändå vakna först vid 06 om han somnar så tidigt. Men det var uppenbarligen något annat som störde honom inatt med, grimman med andra ord, han var inte direkt pigg och glad när han vaknade utan grät och var nära att somna om fram till halv sex då vi gick upp. Ska leta reda på en syrgastratt som ska ligga här hemma någonstans, har jag tur så hittar jag den och kan lyckas hänga upp den i Noels sängmobil så syrgasen istället flödar över honom, då slipper han grimman inatt. Varför vi inte gör så varje natt?? Därför att man måste ha ett extremt högt flöde på syrgasen eftersom det mesta ”försvinner ut i luften” och inte koncentreras in i näsan. Inte den bästa lösningen, men om det ger oss mer sömn fram tills vi får tag på ordentliga grimmor så är det värt det. Vet egentligen inte heller hur bra det är i säkerhetsperspektiv, syrgas är ju explosivt, så att det flödar runt här hemma är ju inte det säkraste direkt!

Dagavdelningen skulle i vilket fall se över det här med grimmorna en gång till (inte första gången vi säger till), förhoppningsvis kan dom ordna en låda av dom ”gamla” som inte längre ingår bland landstingets upphandlingssortiment. Annars kanske man skulle skriva en insändare till tidningen? För det där med hjälpmedel som inte fungerar är ungefär lika ironiskt som väntetiderna hos försäkringskassan..som ju ska vara till för att hjälpa!

Annars är det en pigg och glad kille vi har här hemma. Han är nyfiken och verkligen i upptäckartagen. Vi föräldrar märker ju stor skillnad, och ser ju minsta lilla steg i utvecklingen. Och vi är stolta över Noel, det må gå långsamt för honom, men det är hans sätt, däremot så går det ju i alla fall framåt. Märker tendenser till trots, speciellt med maten. Vi har som rutin att alltid tvätta av med ”kräklappar” efter varje mål, och Noel kan ibland gråta tills vi tar fram tvättlapparna och torkar av, då lyser han upp som en sol, glad över att inte ”behöva” äta mer…trots med andra ord, inget annat! Han letar även efter oss mer och mer, nyfiken över vart vi är, styr sig fram i gåstolen och tar sig verkligen dit han vill. Han tar steg själv när man håller i honom, men balansen finns inte riktigt där för att stå själv eller gå, men det kommer, med tiden, det vet jag! Han plockar väldigt mycket med sina leksaker, sitter med små grejer och vrider och vänder på dem, kastar dem så det ska låta roligt osv. Han hittar sina ritualer med leksakerna och är otroligt fokuserad när han leker. Vi introducerar lite nya leksaker då och då, nu har vi tagit fram instrumentbrädan som följde med hans gåstol, finns handtag och knappar osv och så blinkar det och spelar när man trycker, han har precis kommit på hur han ska göra och det är verkligen kul att se att han förstår leksakens funktion och kan uppskatta att leka med den. Det är ju inte helt enkelt att hitta leksaker till Noel som inte är för svåra men som ändå tar honom framåt. Det gäller att verkligen introducera en leksak i taget och att hjälpa honom förstå hur den fungerar. Det är ju inte riktigt som för andra tvååringar som kanske kastar sig över nya saker och förstår nästan på en gång hur dom fungerar, här krävs det lite igenkänning och övning först!

Annars går vi ju i väntans tider. Inne i v.39 nu så det är inte långt kvar. För vår del får lillebror titta ut när han vill, han är mer än välkommen och ska ju ändå komma snart, lika bra att få det där smärtsamma överstökat på en gång känner jag! Har en del förvärkar och massa sammandragningar, men det hade jag med Noel med, i över två veckor innan han behagade titta ut, så vi får se när det sker den här gången.

blogstats trackingpixel

En reaktion på “04.02

  1. Moster är iaf megastolt över sin guldklimp Noel! Jag är jättestolt över er alla i familjen! Lite ledsen jag inte bor närmare så jag kunde va en större del av Noels och ert liv och bygga upp en bättre relation med vår solstråle. Ser framemot att bli moster snart igen. Kärlek <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>