Operationen uppskjuten

IMG_4347Som ni vet så var det planerat att Noel skulle sövas och opereras igår. Men det blev inte av. Vi åkte upp till Astrid Lindgrens i måndags för bedömning inför sövningen. Men narkosläkaren tyckte precis som vi att det var för riskabelt att söva Noel i nuläget. Hade det varit akut så får man alltid väga för och mot, men nu är ju operationen inte alls akut, annat än att det bör göras detta år, och ju förr desto bättre. Men det kändes så skönt att höra det från Narkosläkaren, att få förklarat också vad som sker i kroppen under en narkos och vad som händer när man sedan ska vakna upp om man som i Noels fall är förkyld och har tidigare grundsjukdomar. I Noels fall så skulle det innebära att han troligen skulle ha väldigt svårt att vakna upp utan skulle i så fall fått ligga på BIVA i några dygn i respirator. Ett tillstånd som vi gärna undviker, han har spenderat tillräckligt med tid på BIVA under sina 2,5 år. Är tacksam över att man bedömer på detta sätt, och helt enkelt undviker för stora risker!

Vi hann även med ett besök hos barn-specialisttandvården i Stockholm, den ena tanden man ej trodde fanns har ju kommit upp av sig självt, och även om det är trångt i underkäken så trodde man inte att man behövde göra några ingrepp i nuläget för att hjälpa tänderna komma upp. Istället så avvaktar man tills man kan ta röntgenbilder (blir under narkosen vid operationen) och så får man göra en ny bedömning då. Tills dess så får vi låta tänderna växa som dom vill!

Det blev en rätt jobbig dag. Upp vid 06 (som vanligt iof) men sen bila till Stockholm med två barn och packning för alla 4 planerad för 3-4 dagar. Hitta till tandläkaren och sedan till Karolinska. In och träffa lite olika läkare, hinna med att mata barnen emellan, bajskatastrof i vagnen för Noel, hostattack från helvetet så Noel tappade luften och så en trött Leon på det. In i bilen igen och sträckköra hem, båda barnen somnade som tur var iaf på vägen hem, men så onödig resa egentligen!

Nu är vi i vilket fall hemma. Och det känns jätteskönt. Jag var inte alls mentalt inställd på någon operation, utan blev mest lättad över att det inte blev av. Jag kände inte alls för att lämna för sövning, sitta på uppvak/biva och se min lilla kille kämpa, vilket man väl aldrig ”känner för” som förälder, det är hemskt att vara så maktlös och befinna sig i en sådan situation där man tvingas överlåta sitt barns liv i andras händer och förlita sig på deras kunskap. Men jag var inte ens lite mentalt förberedd, så i mitt huvud så blev det väldigt bra med att förkylningen satte stopp för operationen.

Nu får vi helt enkelt avvakta tills Noel tillfrisknat helt från sina förkylningar och infektioner. När han haft en längre period då han varit frisk så kan vi höra av oss till ALB igen och boka nytt datum för operation. Jag tänker att det vore skönast om det blev i höst, typ september efter semestern. Då får vi hela sommaren på oss att friskna till, plus att vi hunnit flytta och renoverat innan, för det kommer bli en rätt stor omställning för Noel. Jag känner mest lättnad över att det inte blev av nu, kände sådan stress innan över att Noel behövde bli frisk, nu kan jag ta förkylningen mer med ro och känna att han får tillfriskna i lugn och ro, jag vet ju att det ändå inte är något man kan påskynda, utan det måste ske i hans takt och förutsättningen är ju att han inte åker på nåt mer skit nu….

IMG_4355

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>