Renoveringen

Åh så segt allt känns. Köket blev två veckor försenat, och så blir ju även flytten. Fast så här i efterhand var det ju kanske bra med tanke på Noels operationer som inte var planerade och tiden som gått åt till att bara landa i allt. I veckan som gått så har Ted och hans farbror rivit ur gamla köket och börjat lägga golv i hela lägenheten. Vi har valt ett vitt golv och har även valt att bostadsanpassa genom att ta bort alla trösklar. Golvet kommer läggas från rum till rum och kommer alltså ”flyta” fritt genom hela lägenheten, så att Noel kan springa i gåstolen utan hinder. Det kommer bli superfint när det är klart och även om det från början kändes lite tråkigt med samma golv överallt så ser jag nu att det kommer bli hur fint som helst, och jättebra för Noel.

IMG_1458

Beställde tapeter medan vi låg i Stockholm, beställde den där svartvita med slott till Leon och en annan till vårt sovrum. Har valt att vänta med tapeten till Noels sovrum. Måste leta vidare tills jag hittar en som känns helt Noel, eller kanske några fina wallstickers.

DSC_0283

55928Beställde denna tapet till mitt och Teds sovrum!

Annat som sker denna vecka är målning. Vi får leverans av 3 stora garderober med skjutdörrar nästa fredag och när dom är monterade kommer vi flytta in, så innan dess måste väggarna vara klara, och köket såklart. Vi beställde köket på IKEA, som har lovat att kompensera förseningen genom att betala för monteringskostnaderna, om dom nu hittar ett byggföretag som kan montera nästa vecka, annars blir det lite svettigt….

Ser fram emot att allt blir klart så vi kan flytta in, starta om på ny kula med en piggare Noel och få hitta lugnet igen, det där lugnet..det saknar jag!

 

blogstats trackingpixel

En reaktion på “Renoveringen

  1. Hej.
    Jag har en fråga som jag gärna skulle vilja ha svar på om du har lust och ork. Jag frågar inte av ren nyfikenhet utan för att jag vill veta för att vara förberedd.

    Hur känns det när Leon går om Noel i utveckling? I hjärtat, hur känns det?

    Vi har också ett barn som inte är friskt och jag vet inte om jag riktigt accepterat det ännu. Nu pratar vi om att försöka få ett syskon men jag känner mig lite kluven just i den frågan. Hur känns det när det nya barnet plötsligt är först?
    Jag vet inte om du förstår hur jag menar men jag chansar och frågar ändå. kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>