Storebror

Här ser ni den vackra anledningen till att bloggen inte varit så uppdaterad de senaste månaderna. I september kommer alltså detta mirakel att komma till oss, om allt går som det ska, och Noel kommer att bli storebror!

Vi kommer alltså att bli fyra i vår lilla familj istället för tre och det ska bli helt underbart att få en liten bebis igen, en liten som somnar lite överallt och som gärna gosar i famnen i lugn och ro hur länge som helst. Det kommer även bli underbart att få se våra barn växa upp bredvid varandra och att få se det lilla syskonet kunna visa vägen lite för Noel!

När jag väntade Noel var jag sjukskriven i över 6 månader och låg mycket inne på sjukhuset och fick dropp pga alla kräkningar. Jag kräktes i mer eller mindre 6 månader med honom och denna graviditet har inte startat annorlunda. Däremot så har jag några bra dagar emellan alla dåliga, så det går att leva med, men som ni förstår har orken verkligen inte funnits där till bloggen, energin har mest gått åt till Ted, Noel och till att krama toaletten! Denna graviditeten är också annorlunda på det sätt att man inte riktigt känner av den på samma sätt, fokus är ju på Noel och man ”hinner” inte känna efter på samma sätt. Sedan kommer vi att göra en del undersökningar utöver de vanliga. Om några veckor kommer vi att göra ett fostervattensprov och då en fullständig kromosomanalys. Noels avvikelse är inte ärftligt och inte genetisk alls, det var endast slumpen, men ändå känns det viktigt för oss att få göra dessa undersökningar och kunna få en valmöjlighet. Vi kommer även göra ett extra ultraljud i v.23 eller 24 för att undersöka organen mer noggrant och titta efter eventuella hjärtfel eller andra organmissbildningar, och så kommer vi att göra tillväxtkontroller de sista 3 månaderna. Vi tror och hoppas såklart att detta barn är friskt och kommer komma ut i september som planerat, men det trodde vi även med Noel, så därför tillåter jag mig själv inte riktigt att glädjas ordentligt över att vara gravid fören vi fått svar på fostervattensprovet. Tyvärr så får man ju inte svar fören väldigt sent och ångesten över det är väldigt stor, det blir ett tufft beslut att ta om det visar sig vara något fel på barnet, och vad för fel i så fall, man är ju väldigt långt gången i graviditeten, nästan halvvägs när det beslutet i så fall måste tas, så innan dess kan jag inte riktigt slappna av! Men bortsett från det så är vi självklart jätteglada, det kommer bli väldigt roligt och mysigt att få ett syskon, och när vi dessutom får det rätt tätt inpå Noel så känns det som att dom kommer ha väldigt stor nytta av varandra!

Så nu är stora hemligheten avslöjad och hoppas ni gläds lika mycket som vi :)

Noels Insamling – Känslor & Tankar

LÄSVÄRT

Om 4 dagar är Noel 14 månader gammal. Hela 14 månader. Han har kämpat nu i snart 14 månader. Kämpar varje dag för varje andetag. Inget som vi längre tar för givet. Att andas är ett privilegium, en gåva av livet, att inte andas är att inte leva. När Noel var mindre, nästan nyfödd och tiden där efter mådde ingen av oss bra. Det var jobbigt, hemskt och ledsamt. Ingen av oss var speciellt starka, förutom Noel. Ni förstår, vid varje motgång, vid varje jobbigt tillfälle, då när det är som sämst, så lyckas Noel alltid le och vara glad, han tar sig alltid igenom de hinder som kommer i hans väg. Jag förstår inte varifrån han får sin styrka, varifrån han hittar sin kraft. Men det är tack vare honom som vi är dem vi är idag. Det är tack vare Noel som vi vuxit ihop så mycket som familj, som ett par, som släkt, som vänner. Det är tack vare Noel som denna insamlingen finns. Han gör det möjligt. Han är den som inspirerar mig, som får mig att vilja leva livet fullt ut, han är den som får mig att bli en bättre människa och som får mig att le åt livet trots att det inte alltid ser så ljust ut.

När vi sov över på sjukhuset i veckan så satt jag sent på kvällen och såg på de vita väggarna. Jag tänkte på hur många dagar och nätter som vi stirrat på dessa väggar, uppgivna, ledsna, oroliga. Väggarna är lika trötta och matta som oss sömnlösa, oroliga föräldrar. Lika intetsägande som framtiden är oviss. Jag gick förbi barnakuten på min väg ut till köket i lekterapin, jag såg på den ängsliga mamman som ammade sin lilla medan den stora låg utslagen i hennes knä, jag såg på en annan stressad mamma med gråten i ögonen som utan resultat försökte trösta sin lilla dotter, jag såg också paret till den fyraåriga sonen som försökte trösta och säga att det inte alls gjorde ont med nålar och att han sedan skulle på en glass. Jag såg på dessa oroliga människor, och visst förstod jag att de säkert skulle få komma hem samma dag eller någon dag senare, men jag såg också hur trötta och oroliga de var i just den stunden. Hur svårt det är att trösta ett barn och underhålla syskon i ett blankt rum med några få leksaker, ett rum som just nu mest är fyllt av ängslan, oro och tårar. Och det kommer det alltid vara till viss del, för det är ju så det är på akuten och med sjuka barn. Men, jag såg också vilka potential det lilla väntrummet har, jag såg vilken skillnad det skulle göra med färg på väggarna, på hur glada syskonen skulle vara om de fanns en rutschkana och ett bord med kritor och papper. Jag såg också hur underlättade föräldrarna skulle vara om det fanns leksaker för ALLA åldrar, om det fanns mer hopp, lekfullhet och fantasi på väggarna. Jag vill inte att barnavdelningen ska vara lika jobbig som känslan man har när man är där. Jag vill att den ska utstråla lekfulhet, hopp, trygghet, glädje, stimulans och en massa, massa färg. Jag vill att tiden där ska vara fylld av mer än tårar, ångest och oro. Kanske skulle man hitta mer hopp och trygghet om man fick stirra på en glad väggmålning än en tom, vit vägg.

När man är på barnavdelningen så som vi var i onsdags och torsdags så förstår man behovet ännu mer. Det kanske är svårt för de som aldrig varit där. Men behovet finns. Behovet av färg och fantasi finns. Och jag är övertygad om att i denna stad finns medel för att hjälpas åt att göra barnavdelningen just det som den borde vara. Tänk att komma in där och känna färgerna slå emot dig, se leksaker och tavlor med motiv för barnen. Tänk om det där sticket i fingret eller i armen känns mindre jobbigt för bara ett barn och ett par föräldrar tack vare att det var roligt i väntrummet? Då är ju det hela värt varenda krona, eller hur? Tänk om tiden inne på rummet inte känns så vit och kal, utan snarare som en liten utflykt till ett annat barnrum någonstans? Tänk om det var målat en stor labyrint fylld av magiska djur, frågor, matte-tal, berättelser och annat spännande på den hela långa vita väggen i korridoren? Tänk om de små rummen inne på Neontalavdelningen faktiskt hade kaffebryggare och kanske tavlor med mjuka, vackra tilltalande motiv, tänk om det fanns lampskärmar i rummen med barnmotiv gjort för en barnkammare där inne? Förstår ni verkligen vilken STOR skillnad det skulle göra? Förstår ni vad skönt det skulle vara att slippa gå ut till lekterapin för en kopp kaffe? Farmor eller moster kan köpa med kaffe och så kan man fika på rummet istället. Tänk om man kunde måla små, söta motiv på ena väggen inne vid Neo, motiv som inger en känsla av hopp, glädje, framtid, ljus och lycka? 

Det finns väldigt många barn i den här kommunen, väldigt många sjuka barn, men ännu fler friska barn. Vilket barn som helst riskerar att någon gång blir sjukt, och även om vi hoppas att våra älskade små för alltid kommer vara friska så kanske någon av oss en dag måste stanna en natt eller två på barnavdelningen. Tänk vad underbart det skulle vara att få bo i djungel-rummet eller i rymnden-rummet? Tänk vad fantastisk det vore att veta att man själv och de man känner fått vara med och göra de rummen, att man varit en del av att göra vistelsen på sjukhuset roligare för alla barn och vuxna! Tänk vad underbart det vore att ha Sveriges roligaste och färggladaste barnavdelning, en avdelning som gör personalen rättvisa och som gör sjukhusvistelsen till ett litet äventyr, och när man kommer hem så kanske barnen inte bara talar om hur ont det gjorde när doktorn stack eller hur trött man var, man kanske också talar om att på mitt rum där var det en stor Dinosaurie på väggen och i väntrummet, där fick man minsann åka rutschkana om man orkade, och i korridoren, där fanns det en stooor vägg med massa roligt på, och det fanns tom delar av väggarna som man kunde rita på och fylla i svar på matte-tal och läsa roliga historier….Tänk vad underbart DET skulle vara!

Jag VET att vi kommer behöva vistas mycket på sjukhuset i hela Noels liv. Vi vet inte hur långt Noels liv blir, förhoppningsvis får vi många år tillsammans. Det jag däremot VET är att om Noel inte fanns så skulle den här insamlingen heller aldrig existerat. Och jag VET att med er hjälp, era vänners, familjs och arbetskollegors hjälp så kommer vi tillsammans kunna göra allas vistelse på barnavdelningen mycket roligare. Jag är otroligt stolt över Noel som är kärnan bakom allt. Och jag är otroligt stolt över alla er som skänker pengar och engagerar er. Ni ska vara stolta över er själva och er insats, för jag vet att den kommer göra skillnad.

Jag kommer gråta mycket den dagen vi samlat in tillräckligt med pengar för att kunna måla om och göra roligt. Och jag kommer alltid, alltid känna mig otroligt stolt varje gång jag tar ett steg in på Barnavdelningen och veta att det är tack vare min son som det är så färgglatt och fint där inne. Och jag hoppas, hoppas av hela mitt hjärta att Noel blir så gammal att vi kan gå där tillsammans, peka på djuren och skratta åt alla bilder som finns där, att jag får hålla hans hand när han åker i rutschkanan och jag kan berätta för honom att det är tack vare honom som det faktiskt är ganska okej att stanna en natt eller två på sjukhuset…..jag hoppas, och jag hoppas att vi lyckas..tillsammans!

Men, jag vill att ni ska veta, att det är tack vare er allihopa som det är möjligt, det är ni som skänker pengarna, det är ni som sprider budskapet vidare och det är ni som tar egna initiativ och hör med era chefer, släkt, bekanta och företag. Det är ni som gör den största delen av jobbet. Och DET är jag verkligen evigt tacksam över!

Nu vill jag att vi blickar framåt mot 2012 och tänker att just DET HÄR året ska bli ett år då vi tillsammans var med och gjorde skillnad, 2012 ska bli året då vi tillsammans gör barnavdelningen på Vrinnevi till en mycket roligare barnavdelning för alla barn, föräldrar och personal som vistas där!

Noels 1-års kalas

Vi firade Noels 1-årsdag igår med släkt och vänner. Det var smidigare då det var helg och de flesta var lediga. Det blir en fin dag, tårta och ballonger :) Födelsedagsbarnet sov dagen till ära, somnade när de flesta hade kommit och vaknade när den sista gick hemåt, ungefär som när han var liten och vi fick besök på sjukhuset, då sov han oftast igenom alla besök…

Så därför så öppnade vi ju såklart några paket tillsammans idag istället och åt lite tårta och blåste ljus idag. Noel åt grädden, resten fick vi föräldrar (tyvärr) äta upp ;).

Jag har svårt att beskriva i ord hur mycket de här dagarna har betytt för oss. Just nu så har Noel precis somnat och jag kikar på honom med tårar i ögonen, ungefär som när vi bakade tårtan häromdagen, jag grät igår när jag skulle garnera och skriva Grattis Noel 1 år. Inte för att jag är ledsen direkt, utan för att jag är glad. Det är som dopet, en så stor dag för oss, 1-års dagen är en så gigantisk milstolpe i våra liv, nu kan jag skryta om att jag minsann har en fantastisk ettåring hemma. Tänk att han har kämpat i ett år nu, det är helt fantastiskt, vilken fantastisk son vi har, på så många sätt. Därför så gråter jag lite, några glädjetårar längs kinderna, för vi har tagit oss så långt, kämpat i ett år nu. För exakt ett år sedan så satt vi på BIMA i Stockholm och visste ingenting, skulle Noel dö? Vad var han för sjuk? Hur hade allt gått till? Vi förstod ingenting, visste ingenting. Och här sitter vi nu, ett år senare, obeskrivligt mycket mer erfarna än då, så mycket mer i vårt bagage, så många fler kapitel i vår bok. Och ett år mer av kärlek och värme…..

Jag kan inte beskriva, inte förklara. Det är så många känslor. Känslor av glädje, lycka och hopp! Om ett år vill jag sitta här igen, berätta om hur stolt jag är över min tvååring som kan ditt och datt och som kanske till och med äter mer än grädden på tårtan :) Ge mig fler år, fler år av glädje och kärlek med Noel!

Den obligatoriska godistårtan, en sådan min mamma alltid bakade på födelsedagar!


Tänk att vår Noel har fyllt 1 år. Vi har nu en livlig, busig och glad ettåring här hemma, det är obeskrivligt!


GRATTIS ÄLSKADE NOEL 1 ÅR

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det Noels födelsedag….:)

Tänk att du äntligen har fyllt 1 år. Den megastora dagen som vi gått och väntat på. Nu är det hela 1 år min älskade son. 1 år av obegränsad, villkorslös kärlek, 1 år av lycka, glädje och skratt. 1 år av värme, närhet och kramar. 1 år som vi har levt tillsammans alla tre. Grattis mitt starka lejon, idag har du funnits hos oss i 1 år, idag är dagen som bara är din, idag så firar vi att du finns hos oss, idag så firar vi allt det som vi tagit oss igenom. Denna dag är bara din, Noels stora dag, din 1-års dag, din födelsedag.

Tack för att du valde oss, tack för att vi får dela varje dag med dig, du är så fantastisk min lilla busunge. Tack för att du funnits hos oss i 1 år, det bästa året i mitt liv. Mitt första år som mamma, mamma till världens bästa, starkaste, finaste Noel. Tack för att du är du!

GRATTIS, GRATTIS, GRATTIS MIN ÄLSKADE SKRUTT, IDAG ÄR DU 1 ÅR!!!!

Den där viljan

Den där envisa viljan anade jag redan när du låg i magen. Kanske redan när du kom till. Den där viljan om att få finnas, få vara, få bli till. Du ville komma till världen, komma till just oss. Du hade en enorm vilja i magen, du gjorde som du ville. Du bestämde helt själv när du skulle komma ut till oss, 12 dagar efter BF så tyckte du det var dags. Du var envis in i det sista, sparkade i magen tills krystvärkarna kom. Du visade redan då vilken stark kille du är.

Den där viljan, som jag nog aldrig sett tidigare, hos någon annan, den beundrar jag så mycket. Jag har på något sätt ändå svårt att förstå vart du får den ifrån. Viljan att finnas, att vara en av oss på jorden. Viljan att leva, att kämpa. Viljan att lära sig nya saker, utforska, utvecklas. Jag undrar vart du får den ifrån. Att du är envis kommer mest säkert ifrån mig, din mamma, men den där viljan, styrkan du bär på, de är beundransvärda. Jag är övertygad om att om du inte hade haft den där enorma livsviljan, glädjen till livet och styrkan att fortsätta kämpa så hade du nog lämnat oss för länge sedan. Men du fyller en uppgift, du är en gåva ämnad till något alldeles speciellt, och du tar oss med storm, slår oss med häpnad, varje dag.

Du är så otroligt speciell, på många sätt och vis såklart. Men främst för att du vill så mycket. Du vill visa att du klarar av allt tufft vi går igenom, att du kan göra det med ett leende på läpparna. Du visar att det finns så mycket hopp, så mycket mening i allt. Du är vårt ljus i mörkret, vår sol på himlen. Ingen är som du, du är inte som andra. Och jag är oändligt tacksam för det, att du är precis som du är! Fantastisk på ditt egna vis.

Jag älskar dig min prins, min skrutt, min vackra, vackra, starka son! Du är min mening med livet Noel, mitt starka ljus!

Tänk om du fick slippa den där grimman, så man fick se ditt vackra ansikte hela tiden, som det är..

Stort, stort Grattis…

Framför allt till Diana och Robert som inatt fick en liten son. Välkommen till världen fina du!

Men också stort grattis till två av mina allra närmsta vänner som till sommaren väntar syskon till sina pojkar, det kommer bli ett riktigt babyboom nästa år. Är otroligt glad för er skull, oväntat som väntat! Nu håller vi tummar och tår för att dessa små underverk kommer till världen när de är beräknade, friska och välmående!

Det är en gåva att efter så lång väntan få upp sitt barn på magen, få se sitt mirakel för första gången, vilken väg man än går när man får barn så är det en obeskrivlig känsla att få möta sitt barn för allra första gången. Jag skulle vilja unna alla som vill den känslan, den är obeskrivlig!

En nyfödd Noel för nästan 1 år sedan…

Mitt ljus i mörkret

Vad vore livet utan dig när du är mitt liv. Hur mörkt det än är så är du alltid min sol, min styrka och mitt hopp. När allt känns tungt och jobbigt så vänder jag min blick mot dig, ser dig le och finner all styrka jag behöver för att klara av det som jag måste. Hur motigt och tufft det än må vara så finner jag allt mod i dig. Jag skulle inte klara mig utan dig älskade barn, världen vore ingenting utan dig!

Till Noel

Nedan kommer texten jag skrev inför Noels dop, en text menad till min son inför en dag som vi haft som mål länge. En dag hoppas jag att Noel får möjligheten att ta del av texten på ett annat sätt…

 

Noel, Lucas Bäckmark, min älskade, efterlängtade, underbara, vackra, tappra, modiga, fantastiska son, min prins, min hjälte.

Du är den absolut vackraste delen av mig.

Den 11 November 2010, klockan 12.14 höll jag dig för första gången, mitt älskade barn, min vackra son. Efter en lång, lång jobbig väntan kom du äntligen till oss.

Du var en så liten kille, men ett så stort mirakel.

Älskade Noel, dagen du föddes är den absolut lyckligaste dagen i mitt liv. En dag jag aldrig kommer glömma, den viktigaste dagen i mitt liv.

Sedan den dagen tar jag inte längre livet för givet.

Den 11 November 2010 föddes du, den starkaste lilla kämpe som jag någonsin mött. Du är modigare än ett lejon och tapprare än en soldat. Mitt älskade barn, du har en sådan beundransvärd livsvilja och så stor glädje för livet. Du är mer envis än din mamma och har din pappas snälla hjärta och en vilja jag aldrig trodde var möjlig.

Du har visat mig vad som är viktigt i livet och att aldrig ta något för givet. Du har visat mig att det är dom små sakerna i livet som gör det så speciellt. Du har öppnat mina ögon och lärt mig se vad som är mest betydelsefullt och du har fått mig att uppskatta livets alla andetag och dagens alla sekunder.

Du är den modigaste lilla människan jag känner.

Det har funnits så många jobbiga dagar i vårt liv, så många tuffa händelser i vår bok. Så många gånger jag hållit dig i min famn och känt att det kanske varit den sista. Men gång på gång så har du trotsat livets onda ting och fortsatt kämpat, och du har alltid gjort det med ett leende på läpparna och med glädjen i ögonen. Livets dagar är olika många för alla, men alla dagar vi får tillsammans kommer för alltid vara de bästa dagarna i mitt liv.

Du kommer märka mitt älskade barn att du kanske får kämpa lite extra i livet än vad andra barn kommer göra. Att du kanske är annorlunda på vissa sätt. Men glöm aldrig att du är unik och att du duger precis som du är. Glöm aldrig att du är värdefull och att hålla huvudet högt mot människors blickar och fördomar. Den du är ska du vara stolt över och din resa är din och formar den du är.

Du har varit med om så mycket jag önskar att du aldrig behövt gå igenom, men du har alltid klarat dig och haft viljan att lyckas. Glöm aldrig att ditt liv är ditt, och att du ska leva det fullt ut, på dina villkor och efter dina egna förutsättningar.

Jag är tacksam för att du är den du är, men mest tacksam är jag över att du valde att komma till mig och till din pappa. Jag är tacksam över varje dag vi får tillsammans, över varje andetag som vi kan dela. Och jag är glad över att du får växa upp i en sådan fin familj med så många underbara människor som också älskar dig, precis så som du är. Den finns inte en stund i ditt liv då inte dina mor och far föräldrar, släkt och vänner inte funnits där för dig, tänkt på dig, stöttat dig och hållit om dig, om så inte famnen så i tanken de stunder vi kämpat lite extra. Det är många människor vi mött på livets väg som tagit dig till sig och som tänkt på dig när du verkligen behövt det som mest.

Kom ihåg mitt älskade hjärta att vi alltid finns för dig, vad det än är och hur du än är. Vi stöttar dig och håller din hand när det är svårt. Så som du alltid håller min och ler mot mig när jag är ledsen.

Du är en fantastisk liten kille Noel, och du ska fortsätta vara du, på ditt sätt.

Jag älskar dig mer än något annat, du är det absolut bästa som hänt mig, den vackraste gåvan och den dyrbaraste skatten, det finns inga ord att förklara hur mycket jag älskar dig och hur mycket du betyder för mig.

Men jag tror du vet, för annars hade du inte valt att komma till just oss! 

DU ÄR MITT ALLT NOEL!